Åter
igen skall organisationen undersökas och kartläggas för att skapa underlag för
kommande insatser inom arbetsmiljö och säkerhet. Nu verkar det snarare som om arbetstagaren
inte tror på konceptet längre och antalet ifyllda undersökningar skiljer sig
markant mot antalet anställda. Det är en naturlig utveckling då underlaget inte
uppfyller kraven på anonymitet vilket var pinsamt synligt när förra
undersökningen genomfördes. De gick att urskilja individer och deras
uppfattning vilket i vissa fall fick negativa konsekvenser för den enskilde.
Vad hände egentligen med underlaget från tidigare underökning? Blev det några
konkreta åtgärder som bidrog till utveckling? Svarsfrekvensen från nuvarande
undersökning kan ses som en direkt feedback till ledningen, där de anställda på
ett tydligt sätt markerar sitt missnöje.
Varför
genomför Försvarsmakten en sådan undersökning? Dels tror jag att det är en
samhällstrend att undersöka arbetsförhållanden, kultur och klimat i en
organisation. Sedan finns det även möjlighet att skapa argument mot
arbetstagarorganisationen som ger en bild av de inre livet i organisationen.
Slutligen tror jag att det är en signaleffekten man vill åstadkomma. Det ger i
alla fall sken av att vi som organisation tar problemen på allvar men när det
ställ mot att vissa avtal sägs upp framstår åtgärden mest som skenhelig.
Statistik
är fantastiskt intressant och den mängden underlag som hämtades från förra FM
vind undersökningen skulle få många kvantitativa forskare att gråta av lycka.
Här misslyckas organisationen kapitalt med att analysera frågornas
träffsäkerhet och eventuella underdimensioner i svaren. Avsaknaden av kunskap
visar sig genom att medelvärdet är den enda styrande faktorn som registreras.
Utifrån det presenterade underlaget går det inte ens att säga att det finns en
skillnad mellan de olika grupperna för underlaget är inte tillräckligt bearbetat
för sådana slutsatser. Jag tycker det är synd att underlaget inte har används
till dess fulla potential.
Vad
gav egentligen förra FM vind undersökningen försvarsmakten? Olika grupper har
olika medelvärden på olika frågor. Vad dessa beror på eller påverkas av är
fortfarande okänt. Jag ställer mig då frågan varför jag skall besvara en
allomfattande undersökning igen när organisationen så uppenbart inte kan
tillvarata informationen och genomföra en adekvat analys.
Lämpliga
analysmetoder för Försvarsmakten skulle kunna vara:
- Analys av frågornas skevhet och toppighet, frågorna kan vara felformulerade.
- Analys av samband (korrelationer) mellan frågorna.
- Faktoranalys för att undersöka underliggande dimensioner.
- Regressionsanalys av eventuella faktorer för att se vilka bakgrundsfaktorer som påverkar.
- Anova test för att mäta skillnad mellan grupperna.
Ingen
av dessa vedertagna metoder har presenterats för mig vilket påverka min
inställning till kommande undersökningar.
Min
slutsats blir att försvarsmakten inte vill/kan undersöka de bakomliggande orsakerna
till svaren i undersökningen.