fredag 7 oktober 2016

FM vind, favorit i repris.

Åter igen skall organisationen undersökas och kartläggas för att skapa underlag för kommande insatser inom arbetsmiljö och säkerhet. Nu verkar det snarare som om arbetstagaren inte tror på konceptet längre och antalet ifyllda undersökningar skiljer sig markant mot antalet anställda. Det är en naturlig utveckling då underlaget inte uppfyller kraven på anonymitet vilket var pinsamt synligt när förra undersökningen genomfördes. De gick att urskilja individer och deras uppfattning vilket i vissa fall fick negativa konsekvenser för den enskilde. Vad hände egentligen med underlaget från tidigare underökning? Blev det några konkreta åtgärder som bidrog till utveckling? Svarsfrekvensen från nuvarande undersökning kan ses som en direkt feedback till ledningen, där de anställda på ett tydligt sätt markerar sitt missnöje.
Varför genomför Försvarsmakten en sådan undersökning? Dels tror jag att det är en samhällstrend att undersöka arbetsförhållanden, kultur och klimat i en organisation. Sedan finns det även möjlighet att skapa argument mot arbetstagarorganisationen som ger en bild av de inre livet i organisationen. Slutligen tror jag att det är en signaleffekten man vill åstadkomma. Det ger i alla fall sken av att vi som organisation tar problemen på allvar men när det ställ mot att vissa avtal sägs upp framstår åtgärden mest som skenhelig.
Statistik är fantastiskt intressant och den mängden underlag som hämtades från förra FM vind undersökningen skulle få många kvantitativa forskare att gråta av lycka. Här misslyckas organisationen kapitalt med att analysera frågornas träffsäkerhet och eventuella underdimensioner i svaren. Avsaknaden av kunskap visar sig genom att medelvärdet är den enda styrande faktorn som registreras. Utifrån det presenterade underlaget går det inte ens att säga att det finns en skillnad mellan de olika grupperna för underlaget är inte tillräckligt bearbetat för sådana slutsatser. Jag tycker det är synd att underlaget inte har används till dess fulla potential.
Vad gav egentligen förra FM vind undersökningen försvarsmakten? Olika grupper har olika medelvärden på olika frågor. Vad dessa beror på eller påverkas av är fortfarande okänt. Jag ställer mig då frågan varför jag skall besvara en allomfattande undersökning igen när organisationen så uppenbart inte kan tillvarata informationen och genomföra en adekvat analys.

Lämpliga analysmetoder för Försvarsmakten skulle kunna vara:
  • Analys av frågornas skevhet och toppighet, frågorna kan vara felformulerade.
  • Analys av samband (korrelationer) mellan frågorna.
  • Faktoranalys för att undersöka underliggande dimensioner.
  •  Regressionsanalys av eventuella faktorer för att se vilka bakgrundsfaktorer som påverkar.
  • Anova test för att mäta skillnad mellan grupperna.

Ingen av dessa vedertagna metoder har presenterats för mig vilket påverka min inställning till kommande undersökningar.

Min slutsats blir att försvarsmakten inte vill/kan undersöka de bakomliggande orsakerna till svaren i undersökningen.