Reflektion om handbok gender

Har under kvällen läst handbok gender, i inledning står det att boken ”Handbok Gender (H Gender) är en del av Försvarsmaktens långsiktiga arbete för ökad jämställdhet och integrering av ett genderperspektiv i verksamheten, både i produktionen och i operationer och insatser.” Jag ser inte riktigt kopplingen till den dagliga verksamheten. Boken beskriver olika typfall som kopplas mot en insatsmiljö. Men det ges inga konkreta förslag på hur arbetet med jämställdhet skall bedrivas i det dagliga arbetet. Hur ökas antalet kvinnliga soldater eller chefer? Hur förändrar vi normen? Brukligt vore om det även funnits övningsexempel som riktade sig till den dagliga verksamheten där många problem finns.

För mig är handboken ytterligare ett utryck för att jämställdhet inte är prioriterad i Försvarsmakten. Handboken riktar sig främst till den insatsspecifika verksamheten, där jämställdhet kan bidra med ett mätbart resultat.

Ordanalysen av boken visar att just insatsverksamheten är viktig, där genderperspektivet kopplas samman med att extrahera information. Boken uppfyller således inte sitt syfte att långsiktigt arbeta med jämställdhet utan bidrar snarare till att öka klyftan mellan könen då den riktar sig specifikt till en viss verksamhet.

Jämställdhet skall vara en naturlig del av myndigheten, boken visar med sin tydliga inriktning att frågan inte är betydelsefull för försvarsmakten utom i vissa specifika fall. Det finns böcker på den civila marknaden som är bättre och mer innehållsrika, handbok gender bidrar inte på ett meningsfullt sätt till att förändra försvarsmakten mot en mer jämställd arbetsplats.

Snarare slås jag av tanken att Försvarsmakten inte vet hur jämställdhet skall hanteras vilket resulterar i missriktade produkter som inte tas på allvar. Tråkigt att ett viktigt område behandlas så styvmoderligt.